Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Karl XIIs vistelse i Sachsen 1706—7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekomma »utbrottet af konungens harm, som skulle blifva högst ödesdiger för de höga allierade, ja för hela kristenheten».[1] Drottning Anna, som i omtanken för sin bundsförvandt kejsaren med egen hand skrifvit ett bref för att erbjuda sin bemedling, fick ett undvikande svar.[2] I Wien syntes man ingalunda vilja ingå på Karls fordringar. Sedan slutet af Maj rustade Österrike på allvar; till ryska högkvarteret och till hertigen af Savoyen hade kejsaren
sändt bud;[3] han väntade blott på England och Holland.[4] Allmänt fruktades ett fredsbrott.
Dock — tilldragelserna i Europa voro ej sådana, att de tilläto ett högt språk. Kejsaren måste tänka på sin egen säkerhet. Faror hotade från alla håll. Österrikiska hären stod på andra sidan alperna; Karls styrka var däremot fördubblad;[5] vid hans första rörelse skulle Böhmen och Schlesien resa sig och falla till honom. Den ungerska resningen oroade Österrike i ryggen; Josef var afsatt i Ungern, medan Siebenbürgen hade hyllat Rakoczy; rebellerna hade en välrustad här och understöddes af Holland. Vid oron i öster hade den gamle riksfienden börjat röra på sig. Porten hade under vissa vilkor lofvat de upproriske hjälp.[6] Det behöfdes blott att bortkalla gränsvakten eller att en motgång inträffade i Ungern, för att de turkiska horderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
