Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Karl XIIs vistelse i Sachsen 1706—7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle inbryta. Därtill kom den redan långvariga kampen mot Ludvig XIV.
Voro nu å ena sidan fienderna många, så voro å den andra vännerna få. Hela södra Tyskland var fullt upptaget af kriget med Frankrike. Kejsaren kunde icke en gång räkna på Augusts bistånd. Denne konung önskade ej mer en konflikt mellan kejsaren och Karl. Inseende, att ingen framgång var att hoppas, förr än svenska hären brutit upp mot Ryssland, hade han uppgifvit all tanke på motstånd och ställt sin här i sjömagternas sold.
Dessa åter, ehuru kejsarens bundsförvandter, visade sig som vanligt egennyttiga och likgiltiga för hans fara. Då han i början af Juli genom sin minister i Haag lät tillspörja dem om de medel, de ville sätta mot en svensk invasion, fick han till svar att »otroligt vore, det Karl XII sådant företoge».[1]
Danmark hölls tillbaka af vestmagterna.[2] Det ville dessutom ingenting företaga, så länge kejsaren uppsköt afgörandet i holsteinska saken, och detta kunde han ej nu lemna.
Hvad Preussen angår, så stod det fortfarande på Sveriges sida och ville på allt sätt begagna kejsarens svaghet till att vidga sin magt i tyska riket. Det vägrade att utan särskildt beviljade förmåner lemna sin kontingent till rikskriget. I harmen häröfver återkallades kejserliga sändebudet från Berlin.[3]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
