Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 81. Beduin.
Med en hjord av 100 kameler anses en beduin
vara tämligen välbärgad.
Beduinen för ett fullständigt nomadliv; för
att skaffa bete åt sin hjord vandrar han ständigt
från trakt till trakt. Om vintern, när vatten-
tillgången är rikligare, drager han långt inåt öknen;
om sommaren vistas han i gränstrakterna mot
den odlade bygden. Vanligen stannar en beduin-
stam ej mer än 3 till 4 dagar på en plats. Sär-
skilt uppsöker den brunnarna, som äro av stor
vikt och vanligen ägas av en stam gemensamt.
I allmänhet består en stam ej av mer än 50 till
100 familjer.
Av sin hjord får beduinen sina viktigaste för-
nödenheter; dadlar och säd byter han sig till av
den bofasta befolkningen. Denna överfalles och
plundras ofta av beduinerna; röveri är näm-
ligen bland dem ett synnerligen omtyckt yrke.
Stammarna röva även från varandra och utplundra
genomresande karavaner. Den jordbrukande be-
folkningen och köpmännen finna det därför van-
ligen lämpligast att betala en viss skatt eller
tribut för att slippa plundring.
När en beduin ej är ute på rövartåg, syssel-
sätter han sig med jakt och skötsel av boskaps-
hjorden; allt annat arbete vilar på kvinnorna.
Ofta kan man få se en beduin timme efter tim-
me sitta utanför sitt tält, försänkt i tankar.
ökenarabens gästfrihet är berömd. En gäst är
okränkbar, så snart han beträtt beduinens tältr
även om han är en dödsfiende; värden delar allt
med honom. Men det är intet, som hindrar, att.
en beduin sedermera överfaller och plundrar en-
man, som kort förut varit hans gäst.
En beduinstam styres av en hövding eller
schejk; denne har dock mycket ringa myndighet.
Varje försök att tvinga öknens fria söner att
finna sig i en ordnad styrelse har visat sig
fåfängt.
Konungariket Persien.
(9 mill. inb.)
279. Storlek ocli läge. Persien är
mer än dubbelt så stort som Skandinaviska
halvön (tab. 10); det omfattar västra och
större delen av Irans högslätt. I S. om-
gives Persien av Omanbukten och Per-
siska viken, i V. av turkiska väldet, i
N. av ryska besittningar och av Kaspiska,
havet, i Ö. av Afganista’n och Belut-
schista’n.
280. Näringar. Persien är av gam-
malt känt för sina ypperliga hästar och
sina sköna matt- och schalvävnader. Eljes.t
är Persien, som fordom var så berömt
och blomstrande, i våra dagar i förfall,,
och osäkerheten inom landet är stor. N.
ut står handeln nnder ryskt och S. ut
under brittiskt inflytande.
281. Inbyggare och städer. De
egentliga perserna äro av kaukasisk stam
och hylla islam men tillhöra en annan
riktning därav än turkarna. De bo mest
i städerna eller i trakten däromkring.
På stäpperna i det inre ströva åtskil-
liga turkiska och arabiska stammar, som
idka boskapsskötsel och röveri.
Städer:
Tehera’n (> 250 t. inb.) på en högslätt
N. ut. Det är rikets huvudstad, där Persien»
enväldige härskare, schahen, har sitt säte.
Tébris (200 t. inb.) bland armeniska,
bergen V. ut. Det är Persiens viktigaste han-
delsstad ; där mötas knravanvngarna från Svarta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
