Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 1 - N:o 1. Kommentarier öfver månskenet i Haga den 5e September 1819, vid höstlöfvens fall, Brunsvikens spegel och glasens klämtning på Stallmästargården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dansa små elfvor i takt på en såla
Utaf aklejor vid susande vind,
Gylne berlocker i öronen glimma
Utaf marienglas, skimrande klart,
Klädna’n af spindlarnes väf i sin fart
Fladdrar kring lifvet bland månsken och dimma.
Der kommer elfvornas drottning så glad,
Lätt, i en char utaf uggleved, buren,
Framföre springa i trippande rad
Långbenta spindlar som spann, och i luren
Tuta sex myggor i surrande flygt,
Lysmaskar glittra i gräset och krypa,
Trollen dervid utur bergen så styggt
Titta och ned uti renmossan nypa.
Se, hur de dansa, små elfvor i ring,
Somliga klämta sitt bingelibing
Uppå blåklockor, som fuktiga drypa.
Tjenare, tjenare, ser jag väl rätt?
Necken uppstiger ur sjövågen blanka,
Lyfter en harpa; så fager och nätt,
Spelar i qvällen en mild menuett;
Tonerna höras på vågen framvanka.
Prydd med en krona af vasstrån han slår
Hurtigt på strängen, och stundom uppsväfvar
Manteln vid slagen, den månen besår
Skönt med sin prakt, som på böljorna bäfvar.
Holmarne röras och fiskarne opp
Titta med trynet, i vattbrynen blänka,
Vågorna dansa och skogarne sänka
Hjessan vid klingande tonernas lopp.
Haga, guddomliga Haga! Du är
Skönaste kransen vid Mälarens stränder,
Antingen soln dina engder beklär
Eller ock månen med silfrade ränder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
