Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 2 - Djurgården den första Maj - Fjerde taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjerde taflan.
Under det hafsguden lossat alla andar i djupen, ser man
å en annan sida Aurora, åkande i en kupig regnbågs-char,
dragen af fyrahundra vestanvindar, ledsagad af en hel skara
luft- och sol-andar.
Alla sol-andarne bära facklor, från hvilka de skaka eldgnistor,
dem luft-andarne upphemta i stora, blåa dukar och sedermera
nedkasta under en sakta vaggning öfver skogstopparne, bergen
och ängarna. Aurora stannar midt öfver en skog, utsträcker sin
spira, nedkastar gröna slöjor och sjunger:
Skogar, framträden,
Åter er kläden
I grönskande drägt.
Ljusen i himlen man släckt.
Dagen upprinner
Å nyo kring jorden.
Solen nu brinner,
Varm öfver norden.
Maj med sin vår
Redan framgår.
Från deras hår
Regndroppar falla
Kring ängar och park.
Derför, I alla
Skogsträd i mark,
Pryden till festen
För kommande gästen
Eder med glans;
Slöjorna fästen,
Som i en krans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
