Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Fattigdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fattigdomen.
Kom, fattigdom, och tag mig i din hydda!
Jag sett mig mätt uppå de stores glans.
Mot lyckans heta strålar mig beskydda!
Kom och mig slut i dina dalars krans!
Der finner jag igen min barndoms dagar,
Min släta klädnad och mitt ringa bröd,
Ett sinne, som på ödet aldrig klagar
Och har till vän åtminstone den bleka nöd.
O, litenhet utaf de höges välde!
O, bräcklighet utaf de rikes guld,
Der hämnd och afund sina giller stälde,
Der girigheten krälar i sin mull,
Der hvarje fjät betäcks af blod och tårar
Och nöjets dryck är en förgiftad ström,
Der sällskapet är blott en flock af dårar
Och korta njutningen en konvulsivisk dröm.
Nej, jag vill fly på fasans svarta vingar
Långt bort från dig, du lyckans falska verld,
Från nöjets smil, som endast ånger bringar,
Från höghetens, från guldets tomma flärd.
Kom, fattigdom! jag vet, du dig förbarmar,
Jag vet, du är ej döf för denna röst,
Kom och mig slut i dina trogna armar,
Kom och mig evigt tryck intill ditt hulda bröst!
Ack! blott en skugga af din lund jag önskar,
En liten källas våg invid din fot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
