Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När, likt dombasun,
Jag min stämma väckt.
Men min ton ock ljufligt klingar,
Mild, som eolsharpans ljud,
När som glada lärkan svingar
Upp till vårens unge gud.
Kring om flickans lockar sväfvar
Då min varma andedrägt.
Liksom fjärilen jag bäfvar
På dess barm i sakta flägt.
Kring dess mun och kind jag flyger,
Som ett trofast kärleksbud,
Och i hennes öra smyger
Älskarns suck och böneljud.
Se på min drägt, min kungliga drägt!
Den kring all verldens rymder är sträckt.
Känn, hur den böljar vid vindarnes flägt!
Blå är min drägt.
Vågen och sippan och glöm-mig-ej låna min skrud,
Dufvan, som far såsom trohetens bud.
Se på min mantel! den glänser af gull,
Han utaf solar och månar och stjernor är full.
Allting jag famnar och bär på min arm.
Solen, som dansar i himmelens loft,
Masken, som krälar i grus och i stoft,
Alla jag trycker till moderlig barm.
Fogeln jag vaggar till sömns på sin gren,
Böljan till ro uppå vattnets kristall.
Kärlekens suck och dess klagande skall
Svarar min ton utur klippa och sten.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
