Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Böljan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Böljan..
Och böljan, hon satt på vattnets rand
Och gret i den månijusa qväll.
Då kom en hoppande tärna till strand
Och sjöng från den skummiga häll:
»Hvem är det der ute, som jemrar sig så?» –
»En hafsbölja blå.» –
»Hvad är, som som dig ängslar? Berätta det då!» –
»Jo, aldrig mig unnas i ögat en blund.
Jemt fäkta och flyga jag skall,
Än längst ut åt hafvet, än in i dess sund
Att skura klippa och hall.
Som tjenstflicka jagas jag tidigt och sent
Mitt golf hålla rent.
Att hvila från arbetet är mig förment.»
»Knappt solen på skyfästet börjat sitt lopp,
Förrn Vestan, den näbbiga dräng,
Mig ropar: »Nå flicka, ur bädden stig opp!
Fort ut till din syssla i fläng!»
I blinken jag tvingas, i trots af mitt knot,
Som rullande klot
Att tumla de fredliga stränderna mot.»
»Så nalkas mig Östan med blossande kind
Och skriker: »Hvi dväljes du här?
Bort med dig till hafs i den pipande vind,
Tror du, man får latas så der?»
Jag skyndar; men knappast jag hunnit från strand,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
