Consistoirium ådömda skrapan, vittnar, att, äfven bland presterskapet, denna dom ingalunda allmänt gillades. Dahlgren inträdde nu på en ny bana. Han hade väsentligt förändrat sina politiska åsigter och slöt sig med ganska stor ifver till det liberala partiet. Thomander gaf honom såsom ett viaticum på hans nya bana följande »strödda tankar för en riksdagsman. Hvad universitetsreformen beträffar: goda löner, inga adjunkter och docenter, inga prebenden, venia docendi åt hvar och en, som speciminerar genom disputerande på svenska eller annat språk; hellre, än två dåliga universitet, ett godt i Stockliolm; medicinska och juridiska fakulteterna böra åtminstone vara i hufvudstaden; till profession böra inga befordringsanspråk finnas; representationen bör förändras i likhet med Norges, ty, ehuru i ståndsrepresentationen, liksom i hvar och en föråldrad statsinrättning, fordom lefde en anda, så lefver den icke der numera.» Bland Dahigrens yttranden i ståndet kunna nämnas: mot tvångstids bestämmande för antagandet af den nya psalmboken (Tegnér och Vingård hade väckt motion om preskrip- tionstid; Vallin och Geijer voro för frihet); mot Kongl. Maj:ts proposition om upphäfvande af opinionsnämden öfver Högsta domstolen (Tegnér var för upphäfvande, Geijer för bibehållande); för indragningsmagtens borttagande: mot förslag, att alla hus och gårdar i städerna skulle ovilkorligen vara underkastade brandförsäkring; för gymnastikundervisningens befrämjande; -- »Sjelfva dödgräfvaren i den församling, der jag bor, och hvilken det åligger att stoppa ner sina lifiösa likar i jorden, tjenar för mer, än den, som genom sin konst kallar menskligheten, att jag så må säga, till lif och helsa åter;» --<footnote>Såsom ett bidrag till kännedom om det sätt, hvarpå i Sverige verkligt, fullvigtigt arbete betalats, kan nämnas, att Ling, skaparen af den vetenskapliga gymnastiken, såsom öfverlärare vid Gymnastiska Centralinstitutet hade 500 Rdr, hvardera af de två underlärarne 200 Rdr. En »voltigehäst» beböfde 100 Rdr.</footnote> mot borttagandet från församlingarna i konsistoriella pastorat af rättigheten att välja pastor; mot förändring af Tryckfrihetsförordningen; mot husvisitationer efter oförtulladt gods; mot fremmande statslåns upptagande till jordbrukets underhjelpande. Svenska akademien tilldelade Dahlgren 1831 det Lundbladska priset för den under år 1830 utkomna poetiska kalendern Freja. »Akademien beklagade, att prisets värde så litet svarade mot dess ändamål; men hon hoppades, att det kunde tjena som bevis på hennes aktning för ett verkligt snille och en allt mer sig fullkomnande talang.» (Bref från F. M. Franzén, Sv. Akad. sekreterare). Boken förtjenar ock till fullo denna