Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Noveller
- Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika
- I
- 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDRA KAPITLET.
Då ser han sig omkring och spörjer fälten,
Om någon än vill pröfva svenska hjelten.
v. Beskow.
Så må jag i sanning fråga, ty tillämpningen kom ganska
snart. Profverskan blef guvernanten, jag proberstenen, hon
termometern, jag det eldiga, flytande ämnet med mina 15
grader sprit i hjertat. Se här ett kort utkast öfver alla
omständigheter.
Hvad skall en stackars guvernant på landet företaga sig i sin
enslighet, i synnerhet der inga militärer, tjuguåriga söner
eller en rask patron finnes? Ej kan hon beständigt sitta
framför sykorgen och betrakta sina trådnystan, icke heller
oupphörligen se på månen under skumrasket och besparingsstunderna
för de gref- och friherrliga ljusstumparne? Ej heller lemnar
dagens sqvaller tillräcklig sysselsättning för patronessans
uppbyggelse och egen förkofran. På landet äro tilldragelserna
få och obetydliga. Visserligen skriftvexlar hon med sina
ungdomsbekanta, hon afskickar och mottager bref; men äfven deri
är möda och arbete. En förströelse tarfvas, ett litet tröstefrö
för hjertat. Hvad återstår? Ack! endast att kasta sina nedlåtande
blickar på en arm informator, som står lika ensam och utsträcker
armarne efter något deltagande föremål. De befinna sig på
hvar sin sida om tidens ström, de stå der och sträcka och
sträcka, och blicka och blicka. Slutligen varseblifva de i den
blanka tidsböljans spegel hvar andras bilder och sträckningar.
En liflig rörelse föregår i själen. En mild purpur sprider sig
på kinden. Bröstet häfves, ögonen upplyftas, och hvad
skåda de? Ett ömsesidigt sträfvande till samma mål, en
oupphörlig längtan till samma bestämmelse.
Armarne äro för korta att nå hvar andra. Hvad är att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/cfd/c0070.html
