Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - II - 7. En återblick på min barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plaskade böljorna med sina händer mot klipporna, liksom
för att klappa byk. Efter måltiden trakterade Peter med
ett stop öl från krogen och tillade: »detta skall sätta mod
i herrn!» Nahum drack, och det smakade inte illa. Sedan
Brunte och Grålle fått hvar sin halfkaka och litet af ölet,
samt deras svansar blifvit uppknutna, satte man sig under
en pisksmäll åter på.
Man passerade förbi åtskilliga herrgårdar, stora gärden
och ängar, betraktade med förnöjelse den nyss uppkomna
rågbrodden, på hvilken de ännu våta dvergsnäten glimmade,
mötte åtskilliga oxdrifter, hvarvid Peter höll och slog eld
på sin pipa och frågade efter egaren och hvarthän de skulle.
Man hann till K–a gästgifvaregård, pustade en stund, och
under tiden tog Peter åter ett stop öl för sig och hästarne,
stälde sin klocka efter gästgifvarens och visade Nahum
tingsstugan, spöpålen och fattigbössan. Under väntningen
anlände åtskilliga foror och äfven en vagn, i hvilken tvenne
gossar sutto. De närmade sig till Nahum och frågade, om
han ej skulle resa till skolan, hvilket han genast bejakade,
hvarpå de tillkännagåfvo, att de då alla hade samma väg.
Ur en påse framtogo de äpplen, hvarmed de trakterade.
Äfven Peter fick ett. Efter något samspråk kom man öfverens,
att Nahum skulle sätta sig upp i deras vagn och drängen få
åka ensam bakefter. Samtalet blef lifligt, man kallade snart
hvar annan du och inkom derefter på lärda ämnen. Man examinerade
Nahum uti grammatikan och fann honom hafva gjort skäliga framsteg.
Man föresatte honom svårare frågor, förmodligen för att äfven
visa egna stora kunskaper, och här måste Nahum bita i gräset.
Ett stycke bortom B– började stadens domkyrkotorn
höja sig öfver träden och den milslånga, framföre liggande
slätten. Vid denna anblick liksom klack det i Nahum.
Tornet förekom honom som en reslig skolmästare, hvilken
skred honom till mötes, med karbasen i hand. I häpenheten
genomgick han för sig sjelf alla fyra konjugationerna,
samt volo, nolo och mab. På det sista af dessa verb hade han helt och hållet förgätit præsens indicativus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
