Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - De tre familjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag påminnner mig, om jag ej tar miste, hafva sett
hos en biskop, jag fruktar det var i hans sängkammare,
åtskilliga betänkliga föreställningar – jag får likväl
tillägga, att de voro målade, – dock, lika godt, under en af
dessa taflor läste jag denna mening: Nemo saltat sobrius,
hvilket i fri öfversättning vill säga: Ingen saltar nykter på
sillsalad.
Detta var dock nära att hända brukspatronen, ehuru
på annat sätt. Han skulle efter vanligheten tillaga sin
förträffliga punsch; men ett fattades, de guldgula citronerna.
I stället begagnade han den lofliga utvägen att hemköpa
några pulver citronsalt från apoteket. Nu är salt och salt
rasande olika. Det engelska t. ex. af högst stridig natur
och beskaffenhet mot det spanska, o. s. v.; ännu mer vanligt
bordsalt mot det af citron. Gubben var nog oförsigtig att
urskaka pulvren öfver ett téfat. Skälen voro flera; bland
andra, emedan han ville hafva qvantiteten åskådlig för
sina ögon. Téfatet stäldes i ett skåp. Den dumma pigan
ansåg det för bordsalt och fylde dermed saltkaren. Gubben
började brumma efter téfatet. Pigan märkte oråd och för
att hjelpa sig ur förlägenheten, stjelpte hon i hastigheten
vanligt salt derpå. Salt som salt, tänkte hon, och dermed
väl. Brukspatronen, utan att smaka eller undersöka, skakade
allt samnmans i bålen. Ett rigtigt salthaf. Lycka att
källaren egde ytterligare tillgång på rack, pigan i tid yppade
verkliga sammanhanget och tillrättaskaffade det efterfrågade
saltet.
Under tiden var allt i rörelse i kök, källare och matsal.
Långt ut på backen kände man stek-os. Behagligt
hvirflade röken upp från skorstenen, och sjelfva skatorna flögo
flera gånges deröfver för att åtminstone njuta af ångan. Om
man just icke svängde sig »i helgdagskjortlar,» så var det
något deråt; »men att en gödd kalkon» satt på spettet, är
ganska säkert. Det är en egen anblick för ett ointresseradt
öga att betrakta dylika, landtliga skådespel. Der kommer
en med ett lass persilja, purjo och palsternackor i famnen;
här en annan med ett stort skinande smörfat i den ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
