Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - De tre familjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fyrverkeriet, lyktor rengöras att hänga i träden, månen
förständigas att ej lysa för starkt torsdags qvällen, munstycken
på trumpeterna af- och påskrufvas; pigorna undra, ryttmästaren
snarkar, och den vackra frun! ack! att en stygg
mygga i detta ögnablick satt sig att sticka på hennes hvita
hals, grymmare är i sanning detta djur än sjelfva tigern och
hyenan!
Hvar och en vet, att mellan torsdags morgonen kl.
sex och samma dags förmiddag kl. elfva är det jemna fem
timmar; men det torde icke alla känna, att man på denna
korta tidsrymd kan afskicka och undfå öfver ett halftjog
bref utan att behöfva, om man så vill, påkosta en vitten i
postporto, och derjemte ha det nöjet att då och då se en
skymt af korrespondenten. Detta låter något telegrafiskt.
Medgifves; men jag skall förklara mig något närmare.
Ljufvare och angenämare, jag sätter min egen Freja
i pant derpå, har väl ingen förmiddag förflutit än denna.
Knappast hade den första lärkan öster om Eden, det vill
säga fröknarnas kammare, anslagit sina toner, förrän
ögonlocken (ehuru under dem ingen egentlig sömn kommit) på
våra unga herrar allt mer och mer uppdrogos, intill dess
ett fullkomligt mornande inträffade. Syrenlöfven ströko
taket rent från de nedfallna lindblommorna, och liljor och
kaprifolier stodo utanför fönstret och ritade med
morgondagg sina skimrande figurer på glaset. Gråsparfvarne
hoppade på sandgångarne, och en långbenad tupp hade valt
sin plats i en persiljesäng för att fnalla i sig de mognade
krusbären. Fogelskrämman fäktade ibland sockerärter, och
svalan slog sin drill på kroppåsen.
Uppi gården rörde sig redan allting; oxdrängen kom
lunkandes med de makliga dragarne genom gärdesgrinden,
rättaren med en hjullöt i munnen stod och lyfte på en
bakvagn, och sjelfva ryttmästaren hördes harkla på
farstubron. Den lilla trogna Lovis var också på fötterna. Akta
dig för nässlorna, lilla barn, du kommer barfota trippande
mellan vinbärshäckarne! – Hon knackade på lusthusdörren,
steg in och presenterade kaffe. – »Vänta, flicka lilla, vänta!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
