Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - De tre familjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klockan är tolf det är tid, att jag begynner med
beskrifningen af det stolta riddaretåget. Brukspatronens och
majorens familjer äro anlända. De åka i tvenne kalescher,
utsirade med löf och blommor. Äfven hästarne bära gröna
prydnader. Kronofogden och länsmannen äro till häst i
full uniform. Nu ledas de gamla krakarne ur stallet. Der
står en af kamparne på fyra stöttor. Som man stält honom,
så står han, rör hvarken nacke, svans eller fot. Det är
ryttmästarens lifhäst, emedan han erhållit honom för bästa
köpet; han drog i tvenne veckor vattenkärran, men
försträckte sig, till hvars botande i medikamenter och i öfrigt
kostnaden gick till 1 R:dr 14 sk. 5 r:st. Der utledes den
andra; han är blind af ålderdom; han blir fänrik Axels
Rosinante. En tredje har inga hofvar; herr fänrik <sp>Carl<sp>
behagade hålla honom till godo. Den fjerde, som är svart,
saknar nästan alla tänderna, är här och der fläckig, hvilket
efter sägen åstadkommits genom konst, i det ryttmästaren
låtit bortraka håret, der han önskat hvita fläckar, smort det
bara stället med osaltadt smör och dermed fortfarit några
månader. Den femte är en ganska stadig häst. Det är helt
och hållet ryttmästarens förtjenst, emedan, när han
tillhandlade sig kreaturet, han tog det nedom knäet på den
ena framfoten, innan han förut rörde vid någon dess
kroppsdel, och detta gripande med handen medförer den magiska
verkan, att en häst aldrig skenar eller flöjer. Han är också
bestämd för Dione. Elise och Felicie fingo också hvar sin, icke mindre sediga och allvarsamma.
Himmel! hjelp detta tåg väl i gång, och att de gängliga
benen på kreaturen måtte hålla åtminstone till hemkomsten!
Nu sätter ryttmästaren sig upp. Hvem är det, som
hjelper honom på? Ett, två, tre, kratsch! der tumla både
ryttare och häst om kull. Benen i höjden som skacklor.
Hästen förmår ej komma upp; likaså med hans herre.
Skyndar ingen till biträde? Ändteligen stå båda djuren på
fötterna; men ryttmästarens näsa är totaliter förderfvad; den
har af skrapningen mot sanden förlorat skinnet. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
