Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
XI.
Doris . Sorge-Qväde.
Utdrag utur et Skalde-Bref til Hr W.
NEJ, Brist af styrka blott, men ej af villig möda,
Satt gränsor för min vers, vid minnet af vår Döda.
Förgäfves Lutan rörs, förgäfves är jag öm:
En almänt saknad Dygd är öfver alt beröm.
Dock, om en blödig Sång kan lindra hvad Er sårar,
Då gö» jag min förtjenst af klagerop och tårar;
Då skal Ni, af min hand, i välment tekning se:
Ej alt hvad hon förtjent, men alt hvad jag kan ge.
Du eld, du ömma kraft, at hjertats sorg beskrifva!
Kom, at, uppå min duk, en nära saknad lifva! 10
Ack kom, at tekna så vår Dödas värda fjät,
At den til tårar rörs, som ännu aldrig grät.
Och du, du täcka Kön, som vid dess Graf beklagar
Din mistning, tidens våld och de förflutne dagar,
Du, som, på denna mull, med blödigt hjerta går, 15
Och gråter där et steg, dig sjelf tilbaka står:
Kom, at din klageröst med mina toner blanda,
Och i hvart enda slag gif känning af din anda:
Du, som, med ömt behag, förtjusar folk och bygd,
Kom, och bedröfvad sjelf, lär verlden gråta dygd. 20
3. — Leopold.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
