Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vik undan yra hop! I snillen, vaknen opp!
Ur edra grafvar gån vid glansen af ert hopp.
Den Gud, som dag åt verlden skänker,
Den Gud, hvars anda lifvar er.
På ljusets vingar stiger ner,
Och himlen sig mot jorden sänker.
Ren ödet öfver oss sin bana öpnat har.
I tidens lätte barn som i det lopp I tagen,
Än, våra sorgers här i Edra fotspår dragen,
Och än, ur Gudarnes förvar,
De blida nöjen hämten neder,
Som le i Edert sköt och flygta bort med Eder,
Ho är det af Er flock som nalkas oss i dag,
Af tusen åldrar fölgd, som dyrka dess behag?
I glömskans djup sig qualen välta,
Vid blicken af dess Majestät;
Och molnen, under hennes fjät,
I perlor öfver fälten smälta.
NOVEMBER, det är du, du fjällens kulna magt,
Som Himlen vredgad, böd med döden vid din sida,
Förödelse och köld i trenne secler sprida
Kring yfverbornas sälla trackt:
Du, som uppå de Lytska fälten,
Din kalla anda gjöt i hjertat af den Hjelten,
Som jordens vällust var och himla-lärans stöd;
Du, som vid fjällens rygg, den mörka natten böd
Det grymma lod förrädiskt bära,
Som, stulet undan ärans lag,
Oss skilde, i ett enda slag,
Vid verldens skräck och Nordens ära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
