Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
19 börd födelse jfr r 217.
27 dt syftar både på »vördnads flammor» och »kärleks eld».
31 svårlig. Adverb af denna redan då ålderdomliga typ träffas då och
då hos L.
36 svårt med svårighet.
41-43 meningen är: om jag redan i början förståndigt lagt band på min
eld och min ifver, då hade jag tydligt insett min oförmåga, en oförmåga,
som nu hindrar mig etc.
60 dyrd jfr r 194 och 198 etc. högt värde, ära, ädelhet. Lärdt, från
forn-språket (isl.) under 1600-talet upptaget ord, ej ovanligt i den tidens poesi.
76 så utmärkt godt dåtida friare bruk af substantiverade adjektiv,
skrift-språkligt.
80 rörd förmådd, (upp)kallad.
91 styrdt näpst. ’Styra våld’ ett vanligt uttryck då.
92 Svirget jfr r 146; bestämd form af länders namn var förr mycket van-
lig, jfr Européns V r 7.
93 förtrycka försvaga, tillintetgöra.
102 glädde; glädde och gladde upptas ännu jämsides af Moberg 1825.
104 rum förr ofta = plats, ställe; äfven (såsom här) ämbete, ställning.
106 undviktes; formen ej hos Weste och möjligen här rimnöd. Dock
har Winblad Tegelbr. s 69 [1761] »så at starkeldningen undviktes».
134 Ryss och Påland väl = Ryss- och Påland, jfr Bärtel Nilssån Skytte i
Växjö Domk. arkiv 1666 s 266: så wäll j Tysk- som j Pålandh. Formen
Påland 1770 föråldrad; förekommer dock ännu 1751 i Linnés Skånska
resa (s I).
139 frid fred; frid och fred användas under 1700-talet om hvarandra utan
bestämd betydelseskillnad (så hos Sahlstedt och Weste), och bruket fort
lefde under 1800-talets förra hälft; 1850 fastslår Dalin betydelseskillnaden.
146 Dock . . . bana kungens våldsamma död ömmar (= rör) Sverige.
Nom. formen bana ganska vanlig under 1700-talet, särskildt som rimord.
162 glömde . . . sig själf glömde hvem hon var.
163 Tolf storvärk storverkens antal väl beroende på kungens nummer
men dessutom anspelning på Herkules; jfr i Dalins Saga om hästen
Karl XII = Härkuller. gordt uttaiadt jort, stafningen efter göra.
175 envåld envälde jfr envåldsmakt; vanligt på Ls tid.
181 Udalrik’ jfr Udalrika r 237 den latiniserade formen; jfr »drottning
Uldarica» hos Ulrik Rudenschiöld »På drottn. Ulrika Eleonoras
födelsedag 1727» (Hanselli VIII: 358).
183 uffyltt äldre böjning (ej hos Weste).
187 Hjältmod väl af meterskäl.
198 förmål = föremål, af meterskäl.
199 tt alstra, framkalla.
219 Göthtrs staf anspelning på etymologien Custaf < Götstaf, som finnes
redan hos Svart Är. s 50 (1560): ty han var Göters staf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
