Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 2. Om Syror (§§. 8-30)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDRA CAPITLET,
Om Syror.
§. 8. Almänna egenskaper af syror äro
följande, nämligen
I:o At fräsa (effervescera) med alkaliska
salter.
Anm. 1. Detta gäller både om alkaliska salter och
jordarter, men endast, då de supit mer eller mindre
luftsyra uti sig, ty aldeles rene, eller som de annars
kallas caustike, visa icke minsta rörelse.
II:o At göra Violsyrup och Succus
Heliotropii röd.
Anm. 2. Detta gäller om de flästa blå färgor utur
växtriket, dock ej om alla, ty Indigo kan lösas i
Vitriols syra utan förändring, och denna uplösning
sedan nytjas at gifva ylle, silke och linne vacker, men
nog obeständig blå färg.
Blå växt-safter äro olika öma för syror. Således rödnar
socker-papper af skedvatten, men röres ej af ättika;
Lacmus tinctur rödnar af luft-syra, men ej
violsyrup, o. s. v. När således alla blå safter försökas på
sin ömhet vinnes en tjenlig progression, at mäta
syrors styrka jämnförelsevis emot hvarandra.
III:o At præcipitera hvad af alkaliska
salter är uplöst.
Anm. 3. Om detta skall ega rum fordras, at det
neutral-salt, som medelst syrans tilsats upkommer, icke
löser det som bör fällas, hvilket ibland händer. För
öfrigt sker afsöndringen dess fortare, ju närmare
alkali är mättadt. För mycken syra kan hindra
præcipitation medelst ny uplösning.
Anm. 4. Til de anförda egenskaper bör ännu läggas,
at syror vederbörligen utspädde väcka på tungan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
