Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 2. Om Syror (§§. 8-30)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känsla, som vi kalla sur smak, hvilken tydeligen ej
kan beskrifvas, men väl igenkännas, då man en gång
försökt den.
Om Vitriol-syra.
§. 9. Denna syra får åtskilliga namn
efter ämnena, som den skiljas ifrån, såsom
svafvel-syra och alun-syra, hvilka Kunckel först
funnit vara aldeles lika med den, som
drages utur vitriol. Efter olika styrka är
benämningen äfven skiljaktig. Oleum vitrioli
utmärker mycket starkt hithörande syra, och
har dess då varande oljaktiga seghet gifvit
anledning at kalla den så, ty för öfrigt
släcker den eld och eger inga med oljor
gemensamma förmögenheter. Är syran så utspädd,
at dylik seghet icke märkes, får den heta
spiritus vitrioli, hvartil lägges fumans, om
den röker.
Anm. Orimliga namn böra väl kännas til sin betydelse,
men icke vidare bibehollas, utan efter hand förbytas
med andra, som på goda grunder blifvit förfärdigade:
således kallar jag vitriol-olja för concentrerad
vitriol-syra, och dess spiritus för diluerad vitriol-syra, hvilka
benämningar strax medföra riktiga begrep.
§. 10. Denna syra visar följande
egenskaper, nemligen:
a) Præcipiterar Saccharum Saturni.
Anm. Detta præcipitat består af fina kantiga gryn eller
crystaller, som utgöra en bly-vitriol, hvilken för sin
svårlösthet nedfaller.
b) Förtager svärtan hos bläck, och gör
det likt vatten, hvilken förmåga äfven
tilhörer saltpeter- och koksalt-syra, citron-saft
och Acetosell-salt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
