Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 2. Om Syror (§§. 8-30)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller för litet calcinerad, brukas. Se V. Ac.
Handl. 1753.
h) I stort brukas järnretorter med litet
lock ofvanpå, at uttaga lämningen och at
inlägga ny sats, samt på botten af recipienten
et drillat hål med propp at uttappa syran,
som altid är smittad med koksaltssyra,
emedan lutradt saltpeter aldrig derifrån är
aldeles befriadt. Olutradt kan icke nytjas för
den fetma, som deruti finnes.
Anm. 3. Af saltpeter och högst calcinerad vitriol lika
mycket plägar fås emot hela insatsen vid pass 5/8 brunröd
syra. Til skedvatten brukas i stort gemenligen
ocalcinerad vitriol och til 1/2 af insatsen, hvarefter fås
gärna något mer än hälften, men denna är til färgerier
och skedning mindre tjänlig.
At försöka skedvattens styrka.
§. 18. Ju mera vatten är med syran
blandat, dess svagare är den. At nu utröna,
huru mycket syra i en gifven mängd
inneholles, brukas alkali fixum löst i 3 gånger så
mycket vatten genom upkokning: af denna
indrypes litet i sänder uti skedvatnet til dess
ingen fräsning mera märkes, hvarefter
tyngderne af det åtgångna alkali och det
mättade skedvatnet lätt jämnföras. Det vanliga,
som i bodarne köpes, mättas af 1/2 alkali, och
det starkaste af 11/16, men då man sjelf
destillerar kan det bringas at draga 7/8.
Anm. Reactions papper äro långt säkrare, at finna
saturations puncten, än fräsningens uphörande, hvilket
näpligen kan noga skönjas.
At fälla skedvatten.
§. 19. Skedvatten är altid behäftadt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
