Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 2. Om Syror (§§. 8-30)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
koksaltssyra, och ibland äfven med
vitriolisk. At afskilja dessa kallas fälla skedvatnet
och sker det sålunda. Helt litet af bergfint
silfver lägges i skedkolf och derpå slås
något skedvatten, samt holles öfver lindrig eld
eller ljuslåga, til dess alt silfret blifvit uplöst.
Solution blir helt mjölkig, emedan acidum
salis præcipiterar silfret, som hvitt slem:
denna slås med tunt och tjockt i skedvatnet,
som skall renas, hvilket efter omskakning
lämnas i ro, at afsätta til botten alt det
hvita grumlet. Sedan hällas af det klara åter
litet på silfver i en kolf. Grumlas denna nya
uplösning slås den tilbaka, och så vidare,
men annars icke, emedan klarheten gifver
vid handen, at de främmande syrot redan
blifvit frånskilde.
Det fällda skedvatnet håller gemenligen
silfver, ty præcipitation kan omöjeligen så
noga passas. Til dess afsöndring slås det klara
uti glasretort; och med ganska varsam eld, at
det ej må koka för häftigt, destilleras öfver
i förluterad recipient, hvarvid silfret stannar
i retorten.
Grunden til operation är den, at
koksalts- och vitriol-syrorne starkare attrahera
silfret än skedvatnet, men kunna icke hålla det
uplöst i liquid form.
Anm. Ofta händer, at det öfverdrifna skedvatnet ännu
något mjölkas med silfversolution, fast det flere
gånger blifvit abstraherat af öfverflödigt silfver.
Förmodeligen är någon dephlogisticerad saltsyra här i
spelet, hvilken icke lärer fälla silfver, innan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
