Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 2. Om Syror (§§. 8-30)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
c) Saltpeter- och koksalts-syra ana
blandade lösa bäst och mäst guld. I hast kan
kungsvatten beredas på det sätt, at koksalt eller
salmiak lägges i skedvatten, hvilket ock löser
guld utan præcipitation, men om Salmiak
tilkommit uplyftas något af guldet tillika med
alkali volatile vid öfver-destillering.
Anm. 2. Saltpeter-syra blir tjenlig at lösa guld, ej allenast
om saltsyra tilkommer, utan ock med tilsats af
koksalt, salmiak eller hvad Neutral och medelsalt, som
behagas, allenast det hyser saltsyra. Likaledes kan
saltsyra blifva menstruum, om saltpeter eller något
annat salt, som eger saltpeter-syra, tillägges.
Anm. 3. Utom de nu beskrifna syror finnas uti
mineral-riket ännu flere, som til sin art synas vara
särskilte från andra bekanta. Sådane äro i synnerhet
syrorne, som kunna dragas utur flussspat och hvit
Arsenik. Den förra liknar til luckt och flycktighet nog
acidum salis, men åtskillige omständigheter hindra
ännu, at kunna med Hr. Boulanger anse den för
acidum salis, som intime blifvit förent med en jord.
Man vet ej hittils bätre utväg, at få denna syra, än
genom flussspats destillation med vitriolsyra. Se V.
Ac. H. 1771. At hvit arsenik håller syra har man full
anledning at sluta af de salter, som fås i lämningarne,
då saltpeter, nitrum quadrangulare och flammans
destilleras dermed, efter Hr. Macquers föreskrift, men
Hr. Scheele har först funnit huru syran kan fås ren
och flytande, nemligen medelst dephlogisticerad
saltsyra, hvilken tager det bränbara til sig, som förut
gjorde henne til en art svafvel. Se V. Ac. H. 1774.
Det så kallade Sal sedativus är et besynnerligt ämne,
som förenas med alkalier såsom en syra, men man
känner det ej ännu tilräckeligen för at säkert döma
om dess rätta lynne.
Om vegetabiliska syror.
§. 29. Desse äro af alla de svagaste och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
