Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 2. Om Syror (§§. 8-30)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hysa altid en myckenhet phlogiston, men
hafva för öfrigt lika egenskaper med acidum
nitri, undantagande, at de icke lösa silfver,
men väl guld, då de starkt concentrerade
blandas med acidum salis. Med alkali
brinna de up i eld.
Anm. Auctor har här egenteligen afseende på ättika,
hvilken han anförer under namn af acidum vegetabile.
Det är ock otvifvelaktigt, at denna syra är
vegetabilisk, men nyare rön och försök visa oss dessutom en
talrik flock af särskilta syror utur växtriket, som väl
til äfventyrs torde vara modificationer af samma
grundämnen, men dock mäste för särskilte anses, til dess
deras upkomst blifver utredd och tydeligen visar
annat. De få, som vi något närmare lärdt känna,
gifva ingen anledning, at förblanda dem med ättika.
Vinstenssyra gifver, jämt mättad med alkali vegetabile,
Tartarus Tartarisatus, och med rådande syra en
fullkomlig vinsten, hvaremot ättika gifver med samma
alkali den så kallada Terra foliata tartari, ganska
skiljaktig från de nu nämda salter. Vinstenssyra ärhålles
på det sätt, at krita kokas med uplösning af
crystalli tartari, hvarunder dessas öfverflödande syra förenas
med kritan och gör et svårlöst salt, som faller ned,
och kan kallas calx tartarisata: detta afsöndras och
pågjutes med utspädd vitriolssyra, hvilken tager efter
hand kritan til sig och lämnar vinstenssyran fri, som
då afhällas. Se Hr. Rezii afh. i V. Ac. H. 1770.
Brukas i stället för krita bränd kalk fås mera calx
tartarisata, ty då decomponeras vinsten helt och
hollen, men liquidum, som i förra händelsen höll
Tartarus Tartarisatus, blir nu blott behäftad med dess
alkaliska del. Vinstens syran är skarp och låter
lätteligen crystallisera sig. Hr. Monnet påstår, at den är
förklädd saltsyra, emedan han destilleradt Cremor
tartari, strax afskilt öfvergångna syran, innan den fådt
supa oljan åt sig, mättadt den med alkali och med
vitriolssyra afdrifvit henne, hvilket blitvit några
gånger uprepat, hvarigenom han säger sig omsider fådt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
