- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
97

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 5. Om Medel-salter (§§. 71-165)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§§. 74, 75. Om Medel-satter. 97

ning. Öfverskott på syra gör honom här mer löslig,
än den vanligen är. När hafsvatnets moderlut kokas
med colcothar vitrioli, så skiljer sig vitriolsyran från
järnjorden, afdrifver acidum salis från magnesian och
förenar sig sjelf dermed, utgörande et bittert och
lättlöst salt, ganska olikt gips. 1 handel föresaller ibland
et under crystallisation omrört Sal Glauberi, i stället
för engelskt, men utom någon skilnad i smak, så
decomponeras det senare af kalk-vatten, men ej det förra.
§. 74. Alun består af vitriolsyra och
lerjord, men är ej fullt neutraliserad, hvilket
både smak och fräsning med alkalier rojer,
då bägge solutionerne äro nog starke.

En del tro alunjorden vara kalkartig,
men den utgör med acidum vitrioli ej gips,
fräser ej med syror, grönskar ej violsyrup,
och löses ej efter stark bränning i syror
eller vatten, hvilket alt med kalk händer. A-
lunjord smälter ej ensam i eld, och det gär
äfven trögt med borax, är således i
strängsmälthet näst intil tenaskan. Den löses
något af mineral-och växtsyra, äfven efter
någon bränning.

Anm. Den vanliga alun eger öfverskott på svra, som
utom de i texten nämda prof skönjes af dess förmåga
at rodna Lacmns tinctur; men detta öfverskott kan ej
allenast förtagas, då alun-uplösning kokas med
alnnjord, utan ock saltet få öfvermättas med jord, at det
förlorar sin mästa smak, löslighet och öfrige
förmögenheter, hvilket Hr. BAUME uptäckt. 100 delar
erystalliserad alun holla ungefärligen ren lera 18,
syra 38 och vatten 44.

At draga alun utur alunskifer.

§. 75. a) Sönderbruten skjfer lägges i digel,
hvaröfver stjelpes en annan, samt insättes i
äskjan. à b) När

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free