Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 5. Om Medel-salter (§§. 71-165)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
98 Om Medel-salter. §. 75.
b) När digeln glödgar börjar skifern
brinna med låga och osa svafvel. Man
låter sa fortfara til dess alt sackta
genomglödgat och ingen låga mera visar sig,
hvarefter digeln lämnas at afsvala. På det alt må
genombrännas måste en eller två gånger
vändas, så at det understa kommer up och det
öfversta på botten. Elden bör försicktigt
drifvas, at ingen vitriolsyra afroker.
e) Brända skifern kastas sedan i kokhett
vatten, hvilket efter några dygn börjar
smaka alun, och lämnas quar så länge det kan
lösa något, af hällas sedan och förvaras,
hvarefter nytt sjudhett vatten påslås, hvarmed
vidare förfares på lika sätt, som förut, och så
ofta fortsättes, til dess ingen alunsmak
ytterligare kan vinnas.
d) Härefter holles skifern å nyo 3-4
timar glödgad, lutas som förut, males något
fin, samt ombrännes och lutas så länge den
gifver någon alun: den blifver omsider helt
röd ända igenom, då den efter två första
bränningarne ännu är helt svart inuti.
er Alla utlutningarne, som förut blifvit
samlade, filtreras, inkckas ad pelliculam och
afhällas til erystallisation, men ochra måste
förut afsilas.
f) Alun-skifer är ej annat, än en med
svafvel och järn genomträngd förstenad lera.
Anm. 1. Alunskifer är en förstenad blanning af lera och
kisel-sand, genomträngd af bergfetma, som gör den
svart, och besprängd mer eller mindre synligt med
svafvelkis. Dessa ämnen finnas i all alun-skifer, som
Jjag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
