- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
157

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 5. Om Medel-salter (§§. 71-165)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§§. 162, 163, 164. Om Medel-salter. 157

blifvit renadt genom præcipitation med
lutsalt, holler altid järn, hvilket bäde genom
grumling, præcipitantia och reagentia röjes.
Det bringas genom evaporation til hinna at
anskjuta i skantiga orediga crystaller.

Anm. Utom de anförde 3falte salter hörer ock den
vanliga Tartarus emeticus hit, som består af
antimoniikalk uplöst i renad vinsten. Den borde hälst tilredas
af Pulvis Algerotti, hvarom jag annorstädes
utförligen skrifvit.

163. Järn. vitriol och vinsten ana
blandade och kokade i vatten til stadga af
honing, samt sedan 24 timar digererade i
spiritus vini gifva Tinctura martis Ludovici, som
är et godt medicament emot skörbjugg,
vattusot och moderpassion.

Anm. 4 delar renad vinsten lösa up 1 del vitriol, at de
ej i erystallisation åtskiljas, utan göra tilsamman et
4falt salt. Märkligt är, at grön vitriol, som ej
angripes i spiritus vini, löses alt bätre, jå mer den genom
kokning eller bränning dephlogisticeras: et påtageligt
prof på den satsens falskhet, at homogenea starkast
attrahera hvarandra.

§. 164. Fablu vitriol, som växer i
grufvan, är ljusblå, samt holler zink, koppar
och järn i den proportion, som 16, 4 och
1 hafva til hvarandra. Den kan väl nytjas
til svart färg, men då järn tillägges, som
fäller kopparen, blifva ändock 35 utan
nytta, så at til klädessvärta behöfves 8 skålp.,
då af Salzburger tages 5. Til brunering på
mode-couleurer gör den bätre tjänst, än til
svärta. Kunde deraf 4 skålp. säljas för det,
som 1 sk. Salzburger kostar, skulle denmed
fördel nytjas. dAAnm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free