- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
158

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 5. Om Medel-salter (§§. 71-165)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

158 Om Medel-salter. §§. 164, 165.

Anm. Iag vil endast nämna två fyrfalte til. Löses
salmiak til mättning i et varmt järnhalltigt skedvatten
fäs under afsvalningen röda cubiska erystaller, hvilka
KUNCKeL kallar Salmiak-rubiner: det lyckas ej utan järn.
Löses salmiak i kopparsolution med skedvatten fås blå
cerystaller, som blifva gule i värma, och deras solution
gifver sådant sympathetiskt bläck, som förut är omtalt
uti §. 113.

Til slut om salter införes Derlinerblåtts tilredning: den
förrättas med tilhjelp af salter och producten är
förmodeligen sjelf salinisk.

At tilreda Berlinerbldet.

§. 165. a) Soda males fin, at den går
genom durkslag, lägges sedan i järnpannamed
vatten och inkokas vid pass til 3, då
pannan å nyo fylles, hvarefter ännu kokas en
liten stund, och solution filtreras, så snart
det tjocka sjunkit. På residuum slås vatten
åter och kokas, som nu beskrifvit är,
hvarmed fortfares, så länge någon salt smakkan
märkas. Alla afkoken blandas och
inspisseras, men inemot solution blir tjock och vil
torka, måste ganska litet eld vara under,
at ej phlogiston i Sal sodæ förbrännes, hvil
ket i detta arbete är hufvudsakeligt. Af
samma orsak fär ej saltet calcineras, utan endast
varsamt torkas, hvarefter det males och slås
genom durkslag.

b) Emot Sodasaltet upväges ana lika fint
malen oxblod, intorkad antingen i solen om
sommaren, eller på kakelugn om vintern,
och blandas väl tilsamman. Man har ej
funnit bätre phlogiston, än i oxblod.

Anm. 1. At dess bätre mätta alkali kunna deremot
tagas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free