Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 5. Om Medel-salter (§§. 71-165) - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 165, 166. Om Medel-salter. 163
vatten til tjock välling och sedan torkas.
Förut har den intet vatten och blir således
för hård. Då den är for mörk tilblanda
somlige blyhuitt, men det gör honom elak,
ful och ojämn.
Anm. 6. Denna färg upfants vid början af vårt 100-tal
af DiESBACH, då han i stället för annat lutsalt ville
fälla Florentinerlack med alkali, hvaröfver DiPPEL hade
abstraherat oleum animale: hans solution höll
Cochenil, alun, samt litet järnvitriol, och utur denna föll
med sistnämde alkali, ej röd, utan til hans förundran
blå lacca. DiPeEL förkortade sedan tilredningen, men
höll den hemlig. WoobvaRD upgaf först
tilredningen 1724, hvarefter åtskillige arbetat, at förbätra den
samma och at utreda sammanhanget, men ingen har
härntinnan varit lyckligare, än Hr. MACQUER, hvil.
ken därom gifvit en på försök grundad och ganska
uplysande afhandling.
ANDRA AFDELNINGEN,
OM JORD-ARTRER.
FÖRSTA CAPITLET,
Om Jordarters beskaffenhet.
. 166. Jord är et smak-och lucktlöst
ämne, som ej löses i vatten. Sådan finnes
i alla Naturens riken, men är i det
vegetabiliska och animaliska förmängd med
spiritus, vatten, olja och salt, som måste
åtskiljas, innan den fås ren: denna går med stark
hetta per se til glas.
Anm. Det är redan tilförne anmärkt, at de mineraliske
jordarter, sädane som de på jordytan förefalla, äro
L 2 sali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
