Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
164 Om Jordarters beskaff. §§. 166, 167.
saliniske, ehuru mer eller mindre svårlöste i vatten
6. I. anm. 2). Om för öfrigt gifves någon enkel
jord hos växter eller djur, som icke finnes uti
mineral-riket, kan med skäl dragas i tvifvelsmål. Efter
alla försök, som jag hittils haft tilfälle at anställa,
är vegetabilisk jord en blanning af flere mineraliske,
och djur-jord likaledes, hvilket af det följande
närmare uplyses. För öfrigt bör märkas, at auctor i
denna afdelning endast korteligen och i almänhet
talar om Jordarterne: en utförlig afhandling om dem
hörer til Mineralogien.
§. 167. Mineralisk jord synes i almänhet
vara tväggehanda, nemligen kalk och lera.
Marmor och alabaster höra til den förra,
men deras målningar härröra af metall, som
derifrån med konst kan afskiljas. Flintans
natur kan inhämtas af kritskorpan, som
sätter sig derpå, hvaremot rena leror äro af
samma natur, som quarts; men hvilkendera
af annan blifvit alstrad, är ej så lätt afgjordt:
det är lika möjligt, at leran tilkommit af
sönderbråkad quarts, som at denna
härstammat af coagulerad lera.
Anm. Hvad i denna §. anföres finnes i Alströmerska
handskriften, men saknas i alla senare, hvilke äfven
af Hr. SCHEFFER blifvit genomsedde. Jag bör
anmärka det, emedan Auctor förmodeligen funnit skäl,
at sedermera ändra denna tanka, eller åtminstone at
draga den i tvifvelsmål.
Nu för tiden äro endast 5 jordarter bekante af den
beskaffenhet, at de enligt hittils upgifne försök, ej
kunna härledas af hvarandra, eller någon annan
enklare. Desse äro kalk, tungspats-jord, magnesia,
lera och kisel: de åtskiljas bequämligast genom
förhollandet med vitriolsyra, ty den första gifver
dermed gips, den andra tungspat, den tredje bittersalt,
den fjerde alun och den femte angripes aldeles ää
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
