Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
174 Om Jordarters beskaff. §. 170.
ej igenombrändt; det, hvars brått liknar
flinta, är för hårdt; det, som är helt hvitt
inuti, är lagom: de två förra slagen brukas
ej, i synnerhet det första.
b) Hvad, som utvalt blifvit, stötes och
sicktas genom finaste flor, och deraf tages
i mått i del, 1 del obränd lera, som gådt
genom hårsikt eller deremot svarande
durkslag, samt 1 del digelsand, sicktad genom
finaste flor. Desse ämnen blandas väl, först
torra i en ho, sedan påslås litet rent vatten,
at det blir, som tjock deg, men ej blotare,
hvarefter massan med träklubba arbetas til
dess den blifver helt seg och fin i brottet,
som fordrar en tämmelig tid. Sedan
lämnas den ungefär 3 dygn, at torka in. Man
måste noga tilse, at ingen sticka, papper
eller annat dylikt kommer i massan, ty
det förtäres i bränningen och lämnar hål
efter sig, hvarigenom sedan gods kan ej
allenast utrinna, utan ock fördärfva muffeln.
c) Formen som består af 2 delar, Munk
och Nunna kallade, smörjes tunt inuti med
bomolja, at massan ej må hänga vid:
linolja är härtil mindre tjänlig. Sedan fylles
nunnan och på degen tryckes stadigt med
munken, så at den blifver något concav:
rästskärflar tryckas djupare ned, emedan
deras botten bör vara tunn, men de, som til
förslaggning skola brukas, tryckas mycket
mindre. Så fort et skärfvel-ämne blifvit
formadt tages det utur nunnan, samt ställes
afsides, och en ny tilredes. När massan bor-
jar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
