- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
173

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§§. 169, 170. Om Jordarters beskaff. 113

bringas. Här fordras således en tilsats, som åstadkom-

mer en half smältning: denna kallas af Chineserne

Petunsé, och torde vara, antingen gips, flussart] eller

fältspat. Det prof jag fådt från China är fältspat, men

järnhalltig, och sådan fär ej brukas.

b) God valklera bör 1:o vara fri från
sand; 2:o så fin, at hon kännes hal och
liksom oljug imellan fingren, dock af finhet ej
af fetma; 3:o draga fetma åt sig; 4:o
lätteligen blötna i vatten. För öfrigt äro
valkleror af åtskillig blanning til invärtes
sammansätningen.

Anm. 2. Den äckta engelska valkleran är til sitt släkte
en stenmärg, bestående af magnesia, lera, kisel, litet
järn och acidum salis, hvilket jag genom Chemisk
analysis funnit. Så kallad Sjöskum, hvaraf utskäras
hufvad til tobakspipor, tyckes ock vara en stenmärg,
men jag har ej ännu haft tilfälle at undersöka den.

At göra skärflar.

§. 170. a) Af cölnisk eller piplera
väljes den, som kännes helt fin imellan
fingrarne, och slås i tunna skifvor. På galret i en
vindtugn lägges först et hvarf kol, sedan
lera, och så vidare skiftvis, tils nödig
quantitet blifvit inlagd, öfverst kol och på dem
några små eldglöd. Ugnen tilslutes både
åfvan och på sidorne för at sakta upeldas.
När alt leret hunnit til galret, låter man
ugnen svalna, men mnan det händer, inlägges
mera kol, så ofta de förra utbrunnit.

Då leret uttages bör urskiljas hvad, som
är lagom, förmycket eller för litet brändt.
Det, som visar sig svart eller grätt inuti, är

ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free