Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 171, 172. Om Jordarters beskaff. 177
benaska strös på, som suger godset uti sig,
annars fräter det hol.
§. 172. Uti aska igenfinnes vegetabilisk
jord. At få den fri från alkali fikum bor
den kokas, och sedan på filtrum utlakas med
hett vatten, til dess det genomgångna icke
mera grönskar violsyrup, men om försok
göres med ordiner kakelungs-aska befinnes,
at flere dagar behöfvas, innan nämde
profträffar in. När sedan en så utlakad aska
småningom lägges i skedvatten, uploses en del
med häftig fräsning. Omsider uphörer väl
dylik rörelse, då ny aska lägges uti, men
ändock är icke syran mättad, utan färgar
Lakmus röd, och derifrån kan den ej
bringas, ehuru mycken aska lägges uti, ja ej en
gång genom kokning deröfver.
Solution filtrerad och præcipiterad med
alkali gifver en fin hvit jord, som kallas
Magnesia alba på Apotheken: deraf skulle
mycket kunna samlas vid våra saltpeterverk, i
synnerhet der aska brukas i krämpningen,
men den köpes icke dess mindre utifrån.
Solution filtrerad och evaporerad til
hinna gifver icke crystaller i köld, ehuru föga
vätska är quar, utan blir efter en stund,
som gelatina.
Anm. Vegetabilsk jord plägar anses för särskilt från
andra bekanta, efter den både fräser med syror och
smålter per se, men grunden til detta misstag är e-
genteligen den, at hon blifvit ansedd för likartad,
eller, som är det samma, til hvar partikel lika
beskaftad, hvilket aldeles är oriktigt. Jag har undersökt
M åtskil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
