Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 173, 174. Om Jardarters beskaff. 179
skal. Fyrfotade och andre djurs ben, horm,
klöfvar, samt insecters hud, lämna efter bränmng iord, som
förholler sig helt annorlunda, och har Hr. J. G.
GAHN 1769 både analytice och synthetice befunnit
den vara en med urinsyra förent kalk.
At slå Capeller.
§. 174. a) Aska af allehanda djurs ben
är härtil jänlig, undantagande af svin,
hvilke ej äro eldfaste. Hällt väljas skallar af
hästar, far och boskap, ty de holla finare
jord, än de andre benen, samt så gamle, at
de äro hvite, men ej mörke eller svarte,
hvilke äro for mycket älderstigne. De
duglige benen slås sonder och brännas i
vindtugn, som lera §. 170).
b) Af brända benen utletas de, som
blifvit fullt hvita ända igenom, de söndermalas,
sicktas genom flor, inläggas i lärfts posse och
kokas i vatten en tima eller något mer,
hvarefter possen uptages, och vatnet lämnas at
sunka, då et fint pulver sätter sig, som trängt
igenom lärftet och kallas klära: denna
samlas, torkas väl och förvaras.
c) Askan kokas, at befrias från alt
saltartigt, men som altid något blir quar,
måste det annorlunda afskiljas. Askan tages
utur possen och lägges i en buldans kasse
eller filtrum, hvarpå slås i början kallt vatten,
men sedan kokhett, til dess det
genomrinnande icke vidare ändrar violsyrup, då
askan torkas. Skulle den nu befinnas
mycket grå, är det teken, at man i början icke
M- valt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
