Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 2. Om jordarters smältning (§§. 175-179)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 175. Om Jordarters smältn. 181
samman. Följande försök bevisa tydeligen
hvad nu nämt är.
a) Cölnisk piplera smälter icke för sig
sjelf, men fint rifven och blandad med sin
dubla vickt svart flus (§. 37 b), inlagd i digel
c äl . 2
och öfverstrodd med koksalt, som under
smältningen drager til sig alt öfverflödigt al-
kali, insatt i äskja, och när saltet utsprakat,
anblåst tils massan står klar, gifver genom-
skinligt grönaktigt glas. At kisel smälter
med alkali finnes af det följande (§§. 76-78).
Anm. 1. Jordarter äro antingen sinälkelige, eller sådane,
som icke i eld kunna bringas til flytning för sig sjelf-
ve och kallas eldfaste. Til de senare räknas af de en-
kla, kalk, lera och kisel, då de äro från främmande
ämnen frie: tungspatsjord och magnesia åter kunna
smältas i sträng eld. Deras blanningar af 2 särskil-
te arter visa föga och merendels ingen benägenhet
til småltning, men då 3 komma tilhopa. gå de
gemenligen lätt til flytning. Bränglas och speglar
gifva strängaste hittils bekanta eld, för hvilken flinta
och många annars eldfaste ämnen flyta: til äfventyrs
kan ingen ting stå emot, när den är bringad til sitt
högsta. Diamanten volatiliseras.
En omständighet vid fsmältförsök bör noga märkas,
at nemligen ofta digelns egit ämne mer eller mindre
lätt flyter med det, som lägges uti, och då smälter
massan kring bräddarne, ja ibland uplöses och
genombåras hela kärlets tjocklek på något ställe, hvaraf en
sådan materia kallas skärande.
b) Quarts och kalk ana smälta ej
tilhopa, utan gifva en spröd massa, men
kommer alkali fikum til, ärholles klart glas, som
när kiseln råder ej uplöses eller
gelatinerar med syror, utan blir beständigt. Detta
M
3 tyc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
