- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
182

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 2. Om jordarters smältning (§§. 175-179)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

182 Om Jordarters smältn. §. 175.

tyckes utmärka någon skilnad imellan quarts
och lera, emedan den senare smölter med kalk,
utan annan tilsats: orsaken torde finnas i den
fina jord, som blifver quar, när leran i
vitriolsyra uplöses. ;
Anm. 2. Auctors gissning har af Hr. MACQUER sedermera
blifvit fullkomligen styrkt. Aldeles sandfri lera eller
alun jord smälter i ingen proportion med kalk, men,

om aldrig så litet kisel tilkommer, visar sig strax
benägenhet at flyta, och den är störst, när emot en

del af hvardera de förstnämda tages 2 til 3 delar ki-

sel. Nu är all på jordytan förefallande lera blandad
med kisel (§. 169. anm. 1), och således är ej
underligt, at lera smälter med kalk. At residuum efter
eldfaste lerors uplösning är kisel finnes deraf, at det

ej angripes af vitriolsyra och gifver klart glas med
halfva sin tyngd af alkali fikum, hvilket på ingen
annan jordart inträffar. Men fastän lera således friad
från kisel ej heller smälter med kalk, så hindra dock
många andra omständigheter, at anse quarts och lera

för samma ämne (§. 167. anm. §. 178. b. anm.). Kalk

2 delar med 1 quarts smålter i sträng eld.

e) Kalk, lera och flinta eller fältspat
gifva ää , dock måste af kiseln tagas ana
emot de andre två. Glaset blir klart, men
faller något i gult: stötes det fint och
begjutes med utspädd vitriol-syra angripes det
häftigt, blir inom liten stund mjölkfärgadt,
stelt, som gelatina, olösligt i vatten och
vitrar i luften. Orsaken härtil ligger i kalken,
hvilket BergsR. von SwAB uptäckt i
anledning af en mängd bouteiller, som på et
Svenskt til Ostindien gående skepp blifvit
sönderfrätne af vin.

En zeolit-art, som finnes vid Ädelfors

guld-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free