- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
190

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 2. Om jordarters smältning (§§. 175-179)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

190 Om Jordarters smältn. §. 179.

c) Topasfluss fås af råstad antimonium
och crystallsats: den förra ökas, alt som
färgen skall bhfva hoög til.

Anm. 3. Kisel 3 delar smälte med 4. blyhvitt och 2

krita, likna mycket när Topas. Vil man hafva fär-

gen än mörkare kan det vinnas genom litet järnkalk,
väl calcinerad.

d) Chrysolitflss vinnes af 2 uns
crystallglas, 8 uns mönja och 12 gran crocus martis.

e) Grönt glas fås af calcinerad
spanskgröna smält med kisel och pottaska.

f) Smaragdftuss göres med 2 uns
crystallglass, 4 uns mönja, 48 gran pulveriserad
Spanskgröna och gran Crocus martis.
Denna blir för lös at slipas, utan mäåste gjutas.

Anm. 4. Kopparkalk gifver efter olika dephlogisticering
rödt, grönt och blågrönt glas, ja det blifver genom
längsam eld aldeles färglöst.

A4

g) Saphirflu? göres af 2 uns crystallsats,
6 uns mönja, 2 serupler præparerad saflor
och 4gran magnesia nigra. Blir ganska mjuk.
Anm. 5. Coboltkalk gifver stark och mycket beständig
bråhet, men som emot ljuset nog spelar i rödt, hvil.

ket dock genom färgens diluering kan hjelpas. At

imitera saphir brukas 355 cobolt-kalk. (hälst
præcipiterad utur någon syra,) emot härd erystall- sats
h) Hvitt glas göres af tennaska,
hvaremot kan tagas 2, 3 til 4 af hvardera de
andre ingredienterne, nemligen pottaska och
kisel. Här fordras 3 til å timas stark eld,
för tennkalkens strängsmälthet.
Anm. 6. Hvad här kallas hvitt glas får annars heta e-

mail. Hvitt betyder i allmänhet hvad som reflecterar
alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free