Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 2. Om jordarters smältning (§§. 175-179)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 179. Om Jordarters smältn. 191
alla slag ljussträlar och involverar altid opacitet, men
icke dess mindre säges ofta et aldeles fårglöst och
genomskinligt ämne vara hvitt, och anctor sjelf
talar i originalet ätven i denna mening om hvitt glas.
hvitt vatten, m. m. men det tjenar til förvirring
och otydelighet.
Genomskinlighet är både på väta och torra vägen
märke til fullkomlig uplösning, och liksom ofta
menstrua uti viss värma holla solutum uppe, utan klar.
hetens minskning, men under afvalning grumlas,
emedan de nu icke kunna holla quar alt, som förut
var uplöst med hjelp af större hetta, så tilgår ock
mead smältningar. Boraxr uplöser en viss mängd kalk
och gifver efter afsvalning ändock klart glas, men
detta har sin gräns eller saturationspunct, som när
den öfverskrides kan väl glaset vara klart, då det
står flytande, men under afkylningen orsakar det
öfverflödiga först moln och strax derpå jämn hvithet:
ouplöste-partiklar imellan de klare åstadkomma
naturligtvis slik verkan. Kunde man fixera partiklarne i
den ställning, som de under smältningen ega, skulle
massan äfven efter afsvalning, förblifva klar.
Härom kan man vid blåsrörs försök lätrzeligen
öfvertygas: ty on en klar med kalk öfvermättad
boraxpärla, då hon ännu är flytande, hastigt kastas i ljumt
vatten för at i et ögnablek stelna, så bibeholler den
klarheten: ofta spricker hon väl sönder, då vatnet ej
eger lagom värma, men hvar bit finnes
fullkomligen genomskinlig.
Om tennaskan minskas i email sats ärholles
omsider halfklart glas, som fullkomligen liknar opal:
medelst tilsats af helt litet brunsten eller annan metallisk
kalk får det olika färgor i refraction. Genom
proportionerande af färgande cch dunklande ämnen kunna
carneol, calcedon och andre halfskinlige stenar imite-
ras: benaska, hvit arsenik och väl dephlogisticerad
antimonium göra ibland samma gagn, som tennaska.
Så kallad Lapis philosophicus fås af 80 delar
erystallsats med strängt calcineradt järn 1, som 3
go
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
