Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen, om vatten - 2. Om Vattenprofver (§§. 185-193)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 187-189. Om Vattenprofver. 199
vatt endafi af sohmio lunæ, emedan slfr
förenas med acidum salis och faller ned uti
hvitt pulver. i
Anm. Sal Glanheri och saltpeter förefalla ock i vatten
det förra i vissa hälsokällor, och det senare i brunnar. De
finnas säkrast genom erystallisation.
At nptäcka jordarter.
§. 188. a) Kalkvatten fäller med
vitriolsyra gips; slås silfversolution deruti faller
silfret ned, som rödbrunt pulver, tilblandas
några droppar saltsyra kan kalkjorden med
lutsalt præcipiteras.
Af bresilja blir ock sådant vatten rödt.
Anm. 1. Sådan uplösning, som auctor här menar och
aldeles liknar aqua calcis, finnes icke naturligen, om
icke i bader, men aldrig i kalla vatten, hvaräst
kalken af acidum vitrioli, nitri, salis eller acrenm är
solverad, i synnerhet af de två sista.
hj Alunhallt röjes med alkali veget., som
fäller ler-jorden, och om det klara inkokas
ärholles Tartarus vitriolatus.
Detta vatten rödnar ock af bresilja.
Anm. 2. Anctor har icke känt magnesia, hvilken dock
med acidum vitrioli finnes i alla bittervatten, med
acidum salis i hafvet och saltkällor, med acidum nitri
i åtskilliga brunnar och med acreum i mänga
hälsovatten. Den præcipiteras af alkalier och bränd kalk,
samt skiljes lättast från alla andra genom förening
med vitriolsyra, ty då upkommer bittersalt. Se
vidare §. 73.
At uptäcka metaller.
§. 189. Ingen metall finnes uti vatten,
om icke i form af vitriol.
NG4 a) Ken-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
