Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen, om vatten - 2. Om Vattenprofver (§§. 185-193)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200 Om Vattenprofver. §. 189.
2) Koppar röjes af alkali volatile, som
gör vatnet blått, dess mörkare, ju större
mängd af metall är närvarande. Om
tilräckligt alk. votatile tilkommer, sa at vatnet
tydeligen lucktar deraf, uplöses all kopparen,
men, om någon annan metall är närvarande,
præcipiteras den.
Fahlu gedigna vitriol blånar ej mycket
af alk. vol., emedan hallten mäst är järn
och zinck, dock ökas färgen, då solution
litet får stå.
Anm. 1. Cement-vatten kallas de gemenligen, som holla
koppar-vitriol, och träffas knapt annorstädes än i
granskap med kopparkis, hvilken genom tilmakning
eller annorlunda råkat i förvitring.
b) Järnhalltigt vatten suartnar af
adstrintia, som the, galläple, m. m. Alk. fixum
ræcipiterar den grönaktigt, men i luften
biårer nederslaget gulrödt.
Anm. 2. Svafvelkis finnes ymnigt i naturen, samlad eller
spridd uti åtskilliga mineralier, ofta som osynliga
gnistror. Denna decomponeras med tiden, alstrar vitriol,
och är efter all anledning uphof til svartkållor, myr-
och sjömalm, ty smäningom skiljes ochra frän
vitriolen, hvilken på vissa ställen samlas och hopvärer.
e) Zink-halltigt vatten mörknar och blir
brunaktigt af galläple, the, m. m.
Alkali fixum gör hvitt nederslag.
Alla 3 vitriolvattnen blåna af blauholæ
eller brun bresilja, som den annars kallas,
det järniga faller dock något i grönt.
Raspad bresilja är osäker til detta prof,
emedan Holländarne bruka at koka färgen der-
utur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
