Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde afdelningen, om bränbara ämnen - 1. Om Svafvel (§§. 194-206)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
210 Om Svafvel. §§. 195, 196.
parmalmer äro dernäst svafvelhalltiga, efter
dem bly-och ändteligen järnmalmer.
Anm. 3. Suafvelkis holler 30 til 40 procent järn:
denna kallas ock simpliciter kis.
At drifva svafvel utur kis.
§. 196. a) Kisen sönderslås i små bitar,
at de kunna falla genom halsen af en
lerretort, (glas tål ej til rn nödig eld,)
som dermed fylles til 3, och ej mera,
emedan en del kis holler kalk, hvilken i hetta
så utväller, at den då kunde spräcka. Alt
för små och finstött kis quäfver hettan och
hindrar dess verkan. I brist på ler-retort
kan en af glas beredas härtil med linolja och
obrändt lerpulver, som påströs och lämnas
7-8 dagar at torka, då medelst oljan leret
fäster hårdt vid glaset: sedan påstryckes
blanning til mufflar (§. 171), men helt tunt och
torkas imellan, samt fortfares så vidare til
den tjocklek, som är nödig.
b) Sedan inlägges retorten på galret i
en vindtugn, en til hälften med vatten fyld
recipient förelägges och operation börjas med
sakta hetta. Utom vatten skulle recipienten
af det heta öfvergående svaflet spricka.
c) I början öfvergår litet phlegma; sedan
hvit rök, som i vatnet samlar sig til svafvel,
hvilket äfven dryper utur retorthalsen, då
hettan blir något starkare. När hvita
röken synes sakta sig, öpnas alla ventiler och
ugnen göres det hetaste möjligt är, hvarmed
fortfares til dess ingen rök mer märkes.
iAnm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
