- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
242

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde afdelningen, om bränbara ämnen - 4. Om oljor och fetmor (§§. 215-227)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

242 Om oljor och fetmor. §. 215.

Anm. 1. Camphert fås af et träd Laurus camphora
kalladt, hvarifrån på Japan skiljes med hett vatten,
och lämnas sedan at fastväxa vid strå. At afsöndra
smuts och strå raffineras den vidare i Holland och
England, ja i Stockholm har ock varit dylik
inrättning. Konsten består uti sublimation i enkom käårl,
med tilsats af krita eller i luften släckt bränd kalk. En
så urdi- oljor, såsom af Rosmarin, Lager, Thy-

nus, m. fl. skola med tiden afsätta någon camphert.

likaledes vatten flere gånger cohoberadt öfver
mentha piperitis eller enträd. Camphert liknar nog
essentieda oljar, är helt och hollen flycktig, har stark lnckt,
men ingen skarp smak. Vegetabiliske safter, som sjelfmant
utrinna och tilhårdna äro i allmänhet af 4 slag. En
del lösas helt och hollne i vatten, samt kallas
Gummata, kådor; somlige angripes ej af vatten, men
solveras fullkomligen af spiritus vini, de få namn af
Resinæ, hartser, och tyckas vara medelst syra
tilhårdnade väsentelige oljor; andre lösas til någon del i vatten
och til det öfriga i spiritus, de äro blanningar och
kallas efter öfvervickten Resine gummosæ eller gummata
resinosa; ändteligen förefalla sådana, som aldeles
intet röras hvarken af vatten eller spiritus, de tyckas
vara feta siccativa oljor, som tilhårdnat, jag har
åtminstone et stycke hampfrösolja, som på halft år
vunnit fasthet.
b) Alla djur ega talj eller ister, och
deras kött, samt blod holler äfven fetma.
Sperma ceti eller valrat är ej annat, än
fetman utur Hvalfiskars hierna, renskird
nästan som talj.
Anm. Talj, ister, märg, smör och äggolja äro väl
fetmor som vinnnas utur Djurriket, men lika til sin
natur vegetabiliska feta oljor: de gifva i destillation vid.
bränd olja och syra, men aldrig det ringaste alkali
rolatile; sin stadga ega de af syra: spiritus vini förmår
aldeles intet af dem uplösa, om de icke blifvit brände
eller härsknade: när de härsknat kan alt förskämt
genom spiritus vini afskiljas. §. 216.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free