Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 2. Om oädla hela Metaller (§§. 269-304)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-
328 Om oådla hela Metaller. §. 280.
malmer, m. fl. som ej holla något svafvel-.
aktigt eller arsenicaliskt; så lättsmälte
malmer, at de fastna vid skärfveln och göra
profvet osäkert, som blyglans; samt de, som
skola smältas på skärsten, måste alla råstas. De
sistnämde hysa väl ibland mer svafvel, än
nödigt är, men som öfverflödet allena ej
låter med säåkerhet afskilja sig, så är bäst
Iämna dem oråstade.
Orsaken hvarföre det sulphuriska bör
förjagas är, at det ej med alkaliske flusser
vid af blåsningen skall formera svafvel-lefver,
hvilken löser af metallen och i starkare
hetta med förglasande ämnen vitrificeras,
Råstningen sker sålunda:
a) Malmen males och sicktas genom flor,
lägges på råstskärfvel, insättes i svagt upeldad
proberugn, först ytterst, och omröres med
rörhaken, at jämnt upvärmas och ej klimpas.
När malmen blir uphettad börjar den
brinna, som kolstybbe och luckta svafvel,
imedlertid röres deruti jämnt.
Anm. De lättsmältare böra ej strax så fint pulveriseras,
ty då klimpa de sig lätteligen och ofta
oundvikeligen. Auctor anmärker det sjelt om antimonium eru.
dum längre fram.
b) När malmen utbrunnit faller den tungt
ned i skärfveln, som sand, och flyttas i
starkare hetta. Här förfares som förut (Se a).
e) När han äfven här utbrunnit
inflyttas i starkaste hettan, då ock imedlertid
ugnen hunnit fullt npeldas. Muffel-luckan j.-
. u-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>