Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 2. Om oädla hela Metaller (§§. 269-304)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 280, 281. Om oädla hela Metaller. 229
slutas, undre ventilen för draghålet öpnas
och skärfveln lämnas så 3 til hel tima,
hvarefter den hastigt uttages, otröres och
lucktas på: kännes inret svafvelaktigt är den
fullråstad, men annars inställes den å nyo til
dess han holler profvet.
d) Malmens vickt förut, jämnförd med
den han eger efteråt, gifver tåstnings
förlusten.
e) Om oacktad all varsamhet malmen
klimpar sig måste den åter malas fin, men
som härvid nödvändigt något förloras, bör
härpå hollas räkning, då råstnings förlusten
skall determineras. Kalla a dess vickt för
malningen, b den sammas efteråt, c vickten
efter fulländad råstning, samt den rätta
vickten, som han bordt ega, om ingen
malning skedt, så måste b: a:: c: 7.
At afblåsa digelprof.
§. 281. a) Detta sker i äskja, som bör
vara väl upmurad, samt en omstjelpt digel
lagd til fot mitt för forman, 3 tvär finger
derifrån, så at kolen kunna falla imellan,
och så hög, at bäljen blåser åfvanpå den
samma.
Anm. 1. Hr. J. G. GanN har inventerat at genom
ler-bestrukna tackjärnshällar åfvan tilsluta äskjan. Höga
diglar slä enkom med fals kring öfre brädden, hvarpå de
hänga i en passande öpning: vissa hål med lock äro
inrättade för kols inläggande. Detta påfund är ypperligt:
man vinner starkare eld och tillika önskad
bequämlighet, at se huru profvet går, hvilket i en öpen strängt
ppeldad äskja har stor svårighet med sig.
X5; b) Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
