Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 2. Om oädla hela Metaller (§§. 269-304)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
330 Om oädla bela Metaller. §. 281.
1) Malm och flusser böra vara
finsicktade och afvägas sedan. De senare läggas tm
i digeln eller tuteln, samt de tyngsta öfver
och blandas väl on. Derpå lägges malmen,
men intet korn bör komma åt bräddarne,
hvilket äfven undvikes, då malmen nu endatst litet
omröres bland flusserne, annars fastnar
deraf och blifver quarsittande: hvadsom fattas
i deras blanning hjelpes under smältningen,
då de starkast koka tilsamman.
c) Om flusserne äro alkaliske upvälla de
häftigt under smältningen, litet koksalt
lägges derföre öfverst, hvaraf regulus nederslås
och samlas, samt hindras, at af alkali
spridas: det förekommer ock, at ej bräddarne
frätas af flussen. Men, om intet alkali ingår,
behöfves ej koksalt.
Anm. 2. Koksalt gör ock åfvanpå en smålt hvarf, som
hindrar luftenr tilträde och följakteligen förbränning.
d) Sedan fastsmetas en omstjelpt
täckdigel, hvilken bör vara så stor, at den
knappast går 4 tum ned i den förra, så at leret
kan ligga quar. Härtil tages fransk lera
och digelmjöl finstötte ana, som brukas med
så litet vatten, at blanningen blifver i
hård för at knapt kunna kramas med
fingrarne, emedan den annars spricker. Sedan
smetningen är gjord stryckes den slät med
litet vatten och beströs med röd sand, som
i elden glacerar ytan. Vid tilsmetning och
öfriga handteringar acktas noga, at ej
digeln lutas, hvarigenom koksaltet kan ääl
. a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
