Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 2. Om oädla hela Metaller (§§. 269-304)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 297. Om oädla hela Metaller. 349
Anm. 5. Om järns uplösningar se §§. 85, 98, 114,
127, 149, 158 och 163.
Syror gifva en lätt ntväg at urskilja järn och stäl,
samt deras olika hårdhet och sammansättning. Stål
löses i skedvatten mycket sparsammare, än järn, då
alla omständigheter annars äro lika: det förra antager
deruti af vidhäftande järnkalk mörkgrå yta, dess
mörkare, ju hårdare, men det senare blir hvitt, dess mera,
ju mjukare. Man kan således snart af blotta utseendet
få uplysningar: ränder och strimor af annan färg
betydo ojämn sammansättning. Slites eller skuras den
mörka hinnan bort så vilar sig stälet längt blankare,
än det hvitaste järn, hvilket alt Hr. RINMAN med
tydeliga försök ådagalagt. Härpå grundar sig ock
etsning eller damaschering på skjutgevär och vänjor.
Crätt så kalladt nödsatt tackjärn eger mer
phlogiston, än hvitt hårdsatt, men uplöses svårare i
skedvatten och lämnar svart sediment, ofta til lika volum
med järnet, hvilket är et blyertslikt ämne efter en med
phlogiston öfverlastad järnjord. Minskas phlogiston
genom smältning til hvitt järn, eller cæmentation ined
absorbentia, löses järnet sedan utan lämning.
Järn, som ligger en tid under vatten, utan at
luften får tilträde, faller sönder til svart pulver, som
drages af magneten, och löses i alla syror, det
kallas æthiops martialis Lenerii. I fucktig luft
förvandlas det til råft: stål står längst emot, i synnerhet
poleradt, och dernäst kallbräckt.
VI:o Eger en sammandragande och
adstringerande kraft. Rifves järnfilspån ihop
med ana svafvel och calcineras i digel fås
crocus martisaperiens Villisci, som öpnar,
ränsar bloden och roborerar, äfven som crocus
efter järnvitriol, med hvilken denne är af
samma natur. Upsjudes vatten på crocus Villisci
får det samma smak, som järnvitriol eller
surbrunns vatten.
Anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
