Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 2. Om oädla hela Metaller (§§. 269-304)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
350 Om oädla bela Metaller. §. 297.
Anm. 6. De finare croci pläga få namn af aperientes
och de grofvare af adstringentes: de tilredas på
åtskilliga sätt, genom förvandling til råst i eld, i luften
medelst fucktighet eller ättika, genom præcipitation
utur ättika, m. m.
VII:o Drages af magneten.
Anm. 7. Järn eger ej allenast den besynnerliga
egenskapen at dragas af magnet, som är en dess malm,
utan ock, at sjels kunna vinna magnet-kraft: det
mjuka antager lätt denna förmåga, men släpper den
äfven snart; kallbräckt måste mycket strykas och
glödgas imellan; stål blir trögt magnetiskt, men
bibeholler sig sedan bäst. En råst eller järnkalk lyder ej
magneten, den måste förut til viss grad reduceras,
hvartil dock ej behöfves simältning, utan bara
glödgning med phologiston gör tilfyllest.
Anm. 8. Stål är en ganska märkvärdig förädling af järn,
hvarigenom 1 skålpund kan bringas til 80000 dal.
kopp:mts värde, förarbetadt til fint smide, ja i
konststycken och instrumenter til 400000 d. k., enligt
Hr- EkSTRöMS uträkning. Stål är specifice tyngre,
hårdare, spänstigare och i syror svärlöstare, än järn,
samt eger finkornigt brott. I allmänhet äro 2 slag
deraf, nemligen sinält-stål och brän-stål, efter Hr.
RiNMANS indelning, som för sin djupa kännedom af
järnet gjordt sig så utmärkt känd. Det förra vinnes
genom smältning och arbetning i härd, antingen
directe af malm, som vargstdl, eller af tackjärn, som
Rästål: hopvält råstål får namn af garfstål, hvartil i
almänhet hörer tyskt, ungerskt, och milanskt. Det
senare ärholles genom cæmentering af stångjärn: hit
hörer gjutstål, som år det tätaste, finaste, och til ägg
tjänligaste, hvilket efter bränning smältes i diglar med
smidighetens bibehollande. För öfrigt upkomma
mängfaldiga slag efter särskilt hantering, olika
ämnen, samt skiljacktigt bränsle, som stenkol, träkol,
ved, o. s. v. -
Stälets natur tyckes bero hufvudsakeligen af viss
mängd phlogiston. Kallbräckt järn gifver nselt stäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
