Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 309, 310. Om halfva Metaller. 363
kallade Speisen ofta blandad med vismut,
på botten af glaspottorne, hvarutur den då
kan segras.
När vismutmalm löses i skedvatten
eller aqua regis flyta svarta flagor, som är
phlogiston, om något svafvel varit tilstädes,
men ofta holler malmen intet annat än arsenik.
Anm. Vid Schneberg i Saxen utsegras denna metall i
rör, som ligga något sluttande i hvälfda ngnar.
Åtskillige och ända til HELLOT hafva förblandat vismut
och cobolt, ehuru de icke i smältning kunna förenas
allena, men i speisen tjenar nickel, at ofta bringa
dem i en massa. Malmen holler oftast gediget.
Vismut förefaller i Sverige ganska sparsamt.
Uitom de blanningar, som förut äro nämnde, så
använvändes den egenteligen til smink: LEMERY, fadren,
födde i många är sig och sin famille med tilredning
af Blanc d Espagne (§. 100), som i den tiden var
en hemlighet.
Om Nickel.
§. 310. Nickel är I:o en särskilt
halfmetall, som utbringas af en malm kallad kup-
fernickel.
Anm. 1. Kupfernickel! har hollits för en blanning
af järn, koppar, arsenik och cobolt tils
Bergmästare CRONSTEDT i anledning af sina 1751 upgifna
försök påstod, at det var malm til en särskilt halfmetall,
hvilken han kallade nickel och fann ega följande
beskaffenhet, nemligen at calcineras grön, ofta med
upväxande vegetationer; at gifva hyacinthfärg åt glas;
at i syror lösas med grön färg och af alkali volatile
med blå. Gravitas specifica är nog olika, ibland
öfver 8,500, understundom åter under 7,000. Den
renas svårligen från alt svafvel, cobolt och arsenik, men
hittils är ingen utväg funnen, at skilja den från alt
järn, hvaraf han ofta blifver helt seg, smidig och
; höge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
