- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
370

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äl

Om halfva Metaller. §§. 319-321.

är ej annat, än en uplösning af hepar caleis: så snart
denna drypes i vin sker altid præcipitation, men är
bly närvarande visar sig nederslaget mörkt eller svart.
Salinisk svafvel-lefver gör samma gagn. a

Auripigment ingår äfven i det bekanta Psilothrum

eller Depilatorium, som så mycket brukas i Turkiet,
tillika med bränd kalk, stark lut af brände
bönstjelkar, svafvel, saltpeter, radix Ireos och spic-olja.

God såpsindare. lut gör troligen samma tjenst.

. 319. Destilleras auripigment med Merc.

subl. corrosivus fås butyrum arseniei lika
lättsmält, som det vanliga: svaflet gör med
quicksilfret cinnober.

nm. Man kan ock få butyrum arsenici af hvit arsenik,

koksalt och calcinerad vitriol destillerade tilsamman.
Arsenicum album kan ej decomponera mereurius
sublcorr., men väl regulus, som lämmar sitt phlogiston
åt quicksilfverkalken och förenas sedan med saltsyran.

Om Cobolt.
§. 320. Cobolt är en särskilt halfmetall.

Anm. BergsR. BRANDT har 1735 först bevist det, och är

kop

besynnerligt, at LEUMANN, som skref 1761, samt med
coboltens historia går tilbaka ända til PLINIUS, ja in
i sjeltva mythologien, icke nämner derom.

Gravitas specisica är omtrent 7,700; färgen är
gråblå och matt, samt blifver något dunklare i luften;
ljudande; skör, i brottet fingrynig, nästan stältät;
hårdheten lika vid pass, som hos Antimoninm;
smälter efter glödgning ungefärligen vid samma hetta,
som silfver; röker och brinner ej; calcineras svart
och tyckes i hörjan fästa något ihop, samt
upglödga liksom kolstvbbe.

Om dess uplösningar är talt i §5. 91, 103, 119,
132, 137, I41 och 153. ,
§. 321. Cobolt blandas i smältning med
par, järn, nickel och arsenik, men å

med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free