Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 321-323. Om halfva Metaller. 371
med silfver och vismut: med platina, bly,
tenn, antimonium, zink och quicksilfver är
ej försökt. Cobolt och hvit arsenik
hopsmälte gifva blå låga.
AÅnm. Platina, tenn och antimonium låta förena sig med
cobolt, men ej quicksilfver, ej heller bly och
svårligen zink. Cobolt friad från arsenik gör med jän
en seg och smidig blanning- -
At probera coboltmalm på schmalts -blått.
§. 322. Emot 1 del råstad coboltmalm
tagas 3 raffinerad pottaska och slammad kisel
5. Pottaskan, som lättast, inlägges först,
kiseln dernäst och malmen öfverst, sedan
omröres väl i digeln och en sluten luteras
derpå. Afblåsningen sker 5 min. utan, och
25 med vickter. Den uttagna digeln
doppas strax i vatten, hvaraf glaset spricker och
skiljer sig lättare från bräddarne: det bör
vara helt mörkblått.
At slamma sehmalts-hlätt.
§. 323. 2) Glaset males fint i
glasmortel med litet vatten, sedan fylles med
vatten, det malna upröres med pistillen och så
snart det grofva satt sig, afhällas i glas,
hvaräst fint pulver sätter sig af svag färg, som
kallas Eschel, och säljes under namn af blå
crärkelse.
b) Nytt vatten hällas i morteln och
males en stund, samt afhällas, då det gröfsta
satt sig, i annat glas, så fås en något
mörkare Eschel. På lika sätt fortfares, til dess
A a 2 alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
