Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§ö. 323-325. Om belfva Metaler. 373
och mörkt, hvilket til en stor del kan fö-
rekommas, om malmen smältes til skärsten,
då storre delen af järnet går til slagg i brist
ä svafvel ss. 325, b). Litet järn skadar ej,
hålst dess färg i elden fördrifves.
At probera cobolt. malm på regulus,
n
§. 324. Malmen råstas varsamt i
anseende til den mängd fvafvel och arsenik, som
deruti finnes. Sedan afblåses 1 del malm
med 2 vinstenssluss och öpen täckdigel. Den
rika gifver 50-60 procent.
At rena regulus från järn.
§. 325. Desse metaller skiljas nödigt
ifrån hvarandra, hvadan ock cobolt regnlus
merendels drages af magneten, det låter dock
gora sig.
a) Om den liksom koppar garas med
borax på skärfvel så länge, til dess den
icke af magneten drages, men då förloras
mycket tillika med förslaggada järnet.
Anm. 1. Järn 1 del med 3 cobolt drages af magneten.
b) Om den med svafvel smältes til
skärsten, hvaraf ena 3 råstas til fullo och den
andra aldeles intet, bägge smälras sedan
tilsamman, då cobolten, som har starkare
attraction til svaflet, tager det quarblifna ät
sig och det blottade järnet går med tillagda
boraxen til slagg. Nya skärsten råstas fullt
och smältes på regulus, hvilken, om den
ännu drages, itereras smältningen til skärsten.
Kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
